söndag 21 mars 2010
Jag åker till Shanghai - Jippie!
Sören undrade om jag hade lust att hänga med honom och Sebastian nu i mars på en resa till Egypten och samtidigt kom det här upp som ett förslag efter mejlkontakt med Jeanette. Man kan väl säga att det inte var då där himla svårt att välja. Inte för att jag nåt emot att resa med Sören och Sebbe, det tycker jag skulle varit jättekul. Men dels tror jag att det blir himla mysigt för dem att få åka på tu man hand och dels ska det bli kul att resa själv - så långt. Och jag har ju aldrig varit i Asien så det blev hur många rätt som helst det här.
Och av min söta lilla mamma har jag fått en Reseguidebok om Shanghai så nu ska jag läsa in mig på allt man "ska" se och göra när man är i Shanghai. Har också fått veta av några jobbarkompisar att jag lyckats pricka in Världsutställningen som pågår där från maj till oktober.
Kul, kul, kul!
Hoppas nu bara att hennes familj står ut.....
Men jag ska försöka uppföra mig och vara snäll. Och självklart kommer jag att packa med mig lite surdegsbröd när jag åker dit, för det vet jag att Jeanette gillar.
Med livet som insats
Men nu är det bara resten kvar skulle man väl kunna säga - snösmältningen - och det är ju inga små mängder som ska bort. Igår morse när jag hade varit vaken en stund hördes ett brak i huset som var enormt. Jag trodde taket rasade in men det vara bara snön från en del av taket som rasade av. Eller rättare sagt isen! Så här såg vår trappa ut efteråt. Jag tackar Gud - eller vem jag nu ska tacka - för att det kom ner när ingen var på väg in eller ut ur huset, för denna någon hade varit död om han/hon fått det här över sig. Det är issjok som är en halv gånger en halv meter och 10-15 cm tjocka. Brrrr! Så det är ingen överdrift att säga att vi de senaste dagarna passerat in och ut ur huset med livet som insats.
Och idag börjar det snöa igen!
Nej, Kung Bore! Det är banne mig dags för dig att lämna nu. Och gör det utan att folk dör på vägen.
En annan liten notering jag gjort på sistone, appropå snösmältning, är att "det som göms i snö - kommer upp i tö". Något som väldigt många hundägare tycks ha blundat för hela vintern. Jag, och många andra med mig, som gått hela vintern och längtat efter att kunna springa våra vanliga springvägar möts just nu av hundskitar överallt. Det är för jäkla äckligt och luktar satan! Jag fattar inte att man kan vara så in i Norden lat och bekväm så fort tillfälle ges. Man får trösta sig med att det måste vara besvärande även för hundägarna nu.
HA!
Jag vill ha ett eget café
Förra måndagen hade jag ett gäng kompisar här på kvällsfika. Vi har gått en kurs tillsammans och gjort smycken av silverlera. Det var faktiskt Lenas födelsedagspresent från oss. I alla fall himla roligt, man måste jobba snabbt som sjutton och den kvällen vi var där hade vi dessutom ett bord bokat på en restaurang där vi skulle avsluta kvällen. I vanlig ordning så var alla otroligt kreativ och vi jobbade in i det sista för att hinna göra klart allt som skapats under kvällen med påföljden att vi inte hann se varandras alster innan vi var tvugna att rusa uväg till restaurangen. Därav kvällsfikat. En kväll att träffas, prata skit och hinna se varandras smycken. jättemysigt var det!
Jag tog självklart tillfället i akt och bakade en del kakor och surdegsbröd som vi åt. Och när man får duka upp så där många olika sorter så tänker jag varje gång:
Jag vill ha ett eget café!
Tänk att få baka "onödigt mycket" kakor, bullar och bröd varje dag och sen kunna börja om igen dagen efter - för då är allt slut. Någon tycker säkert att låter trist men för mig är det en dröm.
Det fina med drömmar är att de faktiskt kan gå i uppfyllelse.
I sommar tror jag att jag ska välja en riktigt vacker sommardag och sen baka av Guds nåde innan och duka upp ett härifrån-till-evigheten-bord med kakor, bullar tårtor, pajer......
Och sen bjuda in alla jag känner och så får de sitta ute i trädgården och äta tills de spricker.
Vilken härlig tanke!
lördag 20 mars 2010
Saftig Choklad- och hasselnötstårta
Det här var en riktig höjdare måste jag säga. Hittade receptet i Leilas kokbok - A piece of cake. Jag bjöd på den när mina kompisar var hemma och fikade. Den är så läcker att se på så den gör sig verkligen på en härlig kakbuffé.
Den är dessutom otroligt hållbar så den här tårtan kan man med fördel göra nån dag i förväg om man ska bjuda på den. Den höll i en vecka hemma hos oss och hade säkert kunna hålla längre om den inte tagit slut.
Recept till 1 tårta/12 bitar
300 gr hasselnötter
300 gr mörk choklad
1 msk kakao
200 gr mjukt smör
1 dl strösocker
6 ägg
Smör till teflonformen
Peanut Butter Frosting:
1/2 dl mjukt jordnötssmör
2 1/2 dl florsocker
4 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
100 gr Philadelphiaost
1 msk varmt kaffe
Blandade nötter till garnering
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader
Mixa hasselnötterna till ett fint pulver i en matberedare
Hacka 200 gr av chokladen grovt och kör den sedan i mixern tillsammans med nötterna.
Tillsätt kakao, smör, strösocker och mixa krämigt.
Separera äggen och tillsätt äggulan i smeten och mixa.
Vispa uipp äggvitorna till ett hårt skum i en torr och ren bunke.
Vänd försiktigt ihop äggvitan med chokladsmeten, lite i taget.
Fyll smeten i en smord teflonform med löstagbar kant, 24 cm i diameter. Bryt deb resterande chokladen i bitar och stick ner dem i kakan.
Baka tårtan i mitten av ugnen i ca 20-25 minuter. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig, men tänk på att chokladbitarna kommer att kladda av sig på stickan trots att kakan är färdig.
Rör jordnötssmör, florsocker, kakao, vaniljsocker och Philadelphiaost krämigt. Tillsätt kaffet.
Bred frostingen på tårtan och garner med nötterna.
Maränger till riktiga Prinsessor
Min kompis Anna ska vara med och göra en utställning på Rosendals Trädgård nu i år. Det ska vara ett alternativt bröllop till Kronprinsessan och Daniel, om jag förstod det rätt. Anna är med i det projektet med sin underbara keramik. Hon mejlade mig, efter att Humlantjejerna varit här en kväll och fikat, om att hon ville ha receptet till de här marängerna som jag bjudit på, så att de kunde ha dem med på utställningen. Och det tycker jag är en riktigt bra idé.
Det kan ju inte finnas en Prinsessa i hela världen som inte skulle vilja ha såna här fina små skapelser på sitt bröllop.
Receptet hittar du här men istället för strössel som det är på de bilderna har jag dekorerat de här med silverkulor. Och det går alldeles utmärkt att grädda marängerna med silverkulorna på, de tål ugnsvärmen.
Morotsmuffins med valnötter
Morotskaka är bland det bästa jag vet och det här receptet är gudomligt. Det är dessutom perfekt storlek när man gör dem som muffins. Det är Melina som tagit den här jättehärliga jag-vill-ha-en-muffins-med-en-gång-bilden. (Tack för det Hjärtat!)
Så nu är det bara att börja baka. :-)
Jag brukar ställa mina muffinsformar i en muffinsplåt så att inte smeten brer ut sig för mycket på bredden i formarna utan de behåller den fina höga formen.
Recept:
3 ägg
3 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver
1 nypa salt
1 1/2 tsk kanel
1 tsk kardemumma
2 tsk ingefära
1 1/2 dl solrosolja
4 1/2 dl rårivna morötter
100 gr valnötter
Frosting:
60 gr mjukt smör
5-6 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
Rivet skal av en lime
100 gr Philadelphiaost
Valnötter till garnering
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa ägg och socker vitt och pösigt.
Blanda de torra ingredienserna och vänd ner dem i smeten.
Tillsätt olja, finrivna morötter och grovhackade valnötter.
Fyll pappersformar lite drygt till hälften med smet. Det blir ca 20-25 vanliga bullformar eller 12 stora muffinsformar (personlligen tycker jag att det blir lite väl stort, men det är ju en smaksak.)
Grädda dem mitt i ugnen i 12-15 minuter.
Blanda alla ingredienser till Frostingen till en krämig smet.
Låt muffinsen svalna innan du brer på den. Garnera med en halv valnöt på varje muffins.
Grymt Gott!
Surprise - Världen är så liten!
söndag 14 mars 2010
Citronbröd med Manitoba Cream
lördag 13 mars 2010
Min gamle vän är död
Nåväl - just den morgonen var jag ju tvungen att lösa det just uppkomna problemet och det innebar att för hand knåda en surdeg.
Vilket jäkla jobb!
Armarna värkte och var som spagetti efteråt och degen var långt ifrån i samma skick som den hade varit om den fått en omgång av Herr Bosch.
Det blev i alla fall ett riktigt bra bröd - ett Citronbröd bakat med Manitoba Cream. Mmmm!
Sen gick dagen och jag hade sorg. Kände att det var något som fattades mig, att det liksom var en del av mig själv som också dött. Framåt eftermiddagen fick jag nog och tittade jag min man i ögonen och frågade om han inte ville följa med mig och köpa en ny maskin?
- Nu? frågade han och tittade minst sagt förvånat på mig.
Men när jag förklarade för honom at vi kunde jämställa Herr Boschs bortgång med att tex alla TV-apparater i huset skulle ha gått sönder så fattade han galoppen direkt och sa:
- Vi åker - nu direkt! (Jag har en väldigt snäll och klok man.)
Sagt och gjort! Det blev en tur till Media Markt i Nacka Forum och där inhandlades en ny maskin. En röd fin - Bosch så klart. (Man skulle kunna säga att detta är en lite kvinnligare variant.) Otroligt snygg.
Sen var jag förstås tvungen att köra en provdeg morgonen efter för att se om Fru Bosch kunde hantera en deg med samma skicklighet som Herr Bosch gjort - och det kunde hon. Jag är helt säker på att vi kommer att trivas bra ihop. Och Herr Borsch har tillfälligt fått flytta ner i matkällaren tills jag kan förmå mig att slänga honom på en soptipp. Men det kommer. Jag behöver bara lite tid att summera våra år ihop innan det är dags för ett sista farväl.
Ja, ja, det viktiga är att jag har en ny trotjänare och vi kommer förhoppnigsvis att få minst 20 härliga år tillsammans.