söndag 21 mars 2010

Jag åker till Shanghai - Jippie!

Efter en veckas strul med bokning av min flygbiljett så är det nu klart! Och helt säkert - jag åker till Shanghai den 18 maj. Känns hur roligt som helst. Jag ska åka och hälsa på min jobbarkompis Jeanette och hennes familj. Hennes man jobbar fn där borta i andra änden av världen.

Sören undrade om jag hade lust att hänga med honom och Sebastian nu i mars på en resa till Egypten och samtidigt kom det här upp som ett förslag efter mejlkontakt med Jeanette. Man kan väl säga att det inte var då där himla svårt att välja. Inte för att jag nåt emot att resa med Sören och Sebbe, det tycker jag skulle varit jättekul. Men dels tror jag att det blir himla mysigt för dem att få åka på tu man hand och dels ska det bli kul att resa själv - så långt. Och jag har ju aldrig varit i Asien så det blev hur många rätt som helst det här.

Och av min söta lilla mamma har jag fått en Reseguidebok om Shanghai så nu ska jag läsa in mig på allt man "ska" se och göra när man är i Shanghai. Har också fått veta av några jobbarkompisar att jag lyckats pricka in Världsutställningen som pågår där från maj till oktober.

Kul, kul, kul!

Hoppas nu bara att hennes familj står ut.....
Men jag ska försöka uppföra mig och vara snäll. Och självklart kommer jag att packa med mig lite surdegsbröd när jag åker dit, för det vet jag att Jeanette gillar.

Med livet som insats

Nu håller vintern äntligen på att släppa sitt grepp och det har jag verkligen inget emot. Jag är egentligen ingen vintermänniska men det jag relaterar till när jag säger det är Stockholmsvinter - sån som vi brukar ha, alltså mer slask är snö - vecka efter vecka, månad efter månad. Men i år kan till och med jag säga att vintern varit bra eftersom det varit "riktig" vinter. Nåt som vi i Stockholm helt glömt bort hur det är att ha.


Men nu är det bara resten kvar skulle man väl kunna säga - snösmältningen - och det är ju inga små mängder som ska bort. Igår morse när jag hade varit vaken en stund hördes ett brak i huset som var enormt. Jag trodde taket rasade in men det vara bara snön från en del av taket som rasade av. Eller rättare sagt isen! Så här såg vår trappa ut efteråt. Jag tackar Gud - eller vem jag nu ska tacka - för att det kom ner när ingen var på väg in eller ut ur huset, för denna någon hade varit död om han/hon fått det här över sig. Det är issjok som är en halv gånger en halv meter och 10-15 cm tjocka. Brrrr! Så det är ingen överdrift att säga att vi de senaste dagarna passerat in och ut ur huset med livet som insats.

Och idag börjar det snöa igen!

Nej, Kung Bore! Det är banne mig dags för dig att lämna nu. Och gör det utan att folk dör på vägen.


En annan liten notering jag gjort på sistone, appropå snösmältning, är att "det som göms i snö - kommer upp i tö". Något som väldigt många hundägare tycks ha blundat för hela vintern. Jag, och många andra med mig, som gått hela vintern och längtat efter att kunna springa våra vanliga springvägar möts just nu av hundskitar överallt. Det är för jäkla äckligt och luktar satan! Jag fattar inte att man kan vara så in i Norden lat och bekväm så fort tillfälle ges. Man får trösta sig med att det måste vara besvärande även för hundägarna nu.
HA!

Jag vill ha ett eget café


Förra måndagen hade jag ett gäng kompisar här på kvällsfika. Vi har gått en kurs tillsammans och gjort smycken av silverlera. Det var faktiskt Lenas födelsedagspresent från oss. I alla fall himla roligt, man måste jobba snabbt som sjutton och den kvällen vi var där hade vi dessutom ett bord bokat på en restaurang där vi skulle avsluta kvällen. I vanlig ordning så var alla otroligt kreativ och vi jobbade in i det sista för att hinna göra klart allt som skapats under kvällen med påföljden att vi inte hann se varandras alster innan vi var tvugna att rusa uväg till restaurangen. Därav kvällsfikat. En kväll att träffas, prata skit och hinna se varandras smycken. jättemysigt var det!

Jag tog självklart tillfället i akt och bakade en del kakor och surdegsbröd som vi åt. Och när man får duka upp så där många olika sorter så tänker jag varje gång:
Jag vill ha ett eget café!
Tänk att få baka "onödigt mycket" kakor, bullar och bröd varje dag och sen kunna börja om igen dagen efter - för då är allt slut. Någon tycker säkert att låter trist men för mig är det en dröm.
Det fina med drömmar är att de faktiskt kan gå i uppfyllelse.

I sommar tror jag att jag ska välja en riktigt vacker sommardag och sen baka av Guds nåde innan och duka upp ett härifrån-till-evigheten-bord med kakor, bullar tårtor, pajer......
Och sen bjuda in alla jag känner och så får de sitta ute i trädgården och äta tills de spricker.
Vilken härlig tanke!

lördag 20 mars 2010

Saftig Choklad- och hasselnötstårta




Det här var en riktig höjdare måste jag säga. Hittade receptet i Leilas kokbok - A piece of cake. Jag bjöd på den när mina kompisar var hemma och fikade. Den är så läcker att se på så den gör sig verkligen på en härlig kakbuffé.


Den är dessutom otroligt hållbar så den här tårtan kan man med fördel göra nån dag i förväg om man ska bjuda på den. Den höll i en vecka hemma hos oss och hade säkert kunna hålla längre om den inte tagit slut.


Recept till 1 tårta/12 bitar


300 gr hasselnötter

300 gr mörk choklad

1 msk kakao

200 gr mjukt smör

1 dl strösocker

6 ägg

Smör till teflonformen

Peanut Butter Frosting:

1/2 dl mjukt jordnötssmör

2 1/2 dl florsocker

4 msk kakao

1 tsk vaniljsocker

100 gr Philadelphiaost

1 msk varmt kaffe

Blandade nötter till garnering

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader

Mixa hasselnötterna till ett fint pulver i en matberedare

Hacka 200 gr av chokladen grovt och kör den sedan i mixern tillsammans med nötterna.

Tillsätt kakao, smör, strösocker och mixa krämigt.

Separera äggen och tillsätt äggulan i smeten och mixa.

Vispa uipp äggvitorna till ett hårt skum i en torr och ren bunke.

Vänd försiktigt ihop äggvitan med chokladsmeten, lite i taget.

Fyll smeten i en smord teflonform med löstagbar kant, 24 cm i diameter. Bryt deb resterande chokladen i bitar och stick ner dem i kakan.

Baka tårtan i mitten av ugnen i ca 20-25 minuter. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig, men tänk på att chokladbitarna kommer att kladda av sig på stickan trots att kakan är färdig.

Rör jordnötssmör, florsocker, kakao, vaniljsocker och Philadelphiaost krämigt. Tillsätt kaffet.

Bred frostingen på tårtan och garner med nötterna.




Maränger till riktiga Prinsessor


Min kompis Anna ska vara med och göra en utställning på Rosendals Trädgård nu i år. Det ska vara ett alternativt bröllop till Kronprinsessan och Daniel, om jag förstod det rätt. Anna är med i det projektet med sin underbara keramik. Hon mejlade mig, efter att Humlantjejerna varit här en kväll och fikat, om att hon ville ha receptet till de här marängerna som jag bjudit på, så att de kunde ha dem med på utställningen. Och det tycker jag är en riktigt bra idé.
Det kan ju inte finnas en Prinsessa i hela världen som inte skulle vilja ha såna här fina små skapelser på sitt bröllop.

Receptet hittar du här men istället för strössel som det är på de bilderna har jag dekorerat de här med silverkulor. Och det går alldeles utmärkt att grädda marängerna med silverkulorna på, de tål ugnsvärmen.

Morotsmuffins med valnötter


Morotskaka är bland det bästa jag vet och det här receptet är gudomligt. Det är dessutom perfekt storlek när man gör dem som muffins. Det är Melina som tagit den här jättehärliga jag-vill-ha-en-muffins-med-en-gång-bilden. (Tack för det Hjärtat!)
Så nu är det bara att börja baka. :-)

Jag brukar ställa mina muffinsformar i en muffinsplåt så att inte smeten brer ut sig för mycket på bredden i formarna utan de behåller den fina höga formen.

Recept:
3 ägg
3 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver
1 nypa salt
1 1/2 tsk kanel
1 tsk kardemumma
2 tsk ingefära
1 1/2 dl solrosolja
4 1/2 dl rårivna morötter
100 gr valnötter

Frosting:
60 gr mjukt smör
5-6 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
Rivet skal av en lime
100 gr Philadelphiaost

Valnötter till garnering

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.

Vispa ägg och socker vitt och pösigt.

Blanda de torra ingredienserna och vänd ner dem i smeten.

Tillsätt olja, finrivna morötter och grovhackade valnötter.

Fyll pappersformar lite drygt till hälften med smet. Det blir ca 20-25 vanliga bullformar eller 12 stora muffinsformar (personlligen tycker jag att det blir lite väl stort, men det är ju en smaksak.)
Grädda dem mitt i ugnen i 12-15 minuter.

Blanda alla ingredienser till Frostingen till en krämig smet.
Låt muffinsen svalna innan du brer på den. Garnera med en halv valnöt på varje muffins.

Grymt Gott!

Surprise - Världen är så liten!


Man kan ju fundera över varför så många människor bloggar och sannolikt finns det lika många svar på det som det finns bloggare.

Jag blev hur som helst otroligt överraskad när jag idag upptäckte att det är några personer som läser min blogg! Jösses!


När jag startade min blogg var det ett helt eget projekt, enbart för mig. (Jo, jag vet att sidan är publik så jag fattade att någon skulle kunna läsa den.) However, anledningen var att jag dels var så trött på att leta efter "mina" recept på allehanda ställen - urklipp, i skrivböcker eller i kokböcker. Jag ville helt enkelt ha dem samlade och dessutom få göra det med fina bilder - nästan som en riktig kokbok. (Som alltid varit min dröm). Att recepten sen finns tillgänglig för andra med hjälp av den här tekniken är ju helt fantastiskt. Och dessutom gillar jag att skriva. Därav min blogg.

Men som sagt att nån annan än jag själv och ev någon jag känner skulle hitta hit hade jag nog inte räknat med. Jag känner mig oerhört smickrad.
Dessutom upptäckte jag att en av de personer som läser min blogg är en tjej från min gamla skola -grundskolan - vars mamma varit min lillasysters lekisfröken och min mammas kollega. Hennes lillasyster och jag kände varandra lite bättre eftersom det bara var ett år mellan oss. Och denna person verkar nu vara kompis med min kompis Carina tack vare deras scrapbookande....

Världen är så liten!!!

Ja, du Carina - nu har du lite att fundera över.
Och jag har fått en blogg till att följa över deras fingerfärdighet med sax och papper och vad de nu gör. :-) Nåt som Carina för övrigt lovat visa mig vid tillfälle - Scrapbooking alltså. Vi får se - man kanske blir "hookad" på det också.

söndag 14 mars 2010

Citronbröd med Manitoba Cream


Köpte en, för mig, ny mjölsort - Manitoba Cream och på baksidan av påsen hittade jag det här receptet. Det blev ett fantastiskt gott och friskt bröd med en tydlig citronsmak. Jag bjöd min kompisar på det och de åt med frisk aptit och Anna tog med sig det sista hem. (Hoppas det smakade.) Så det här kan jag varmt rekomendera. Det är Jan Hedhs recept.

Citronbröd med Manitoba Cream , 2 st

Fördeg:
100 gr rådmjöl
150 gr Manitoba Cream
10 gr jäst
250 gr vatten, 35 grader varmt


Gör fördegen så här:

Lös upp jästen i vattnet. Häll det över mjölet och kör på lägst hastigheten på köksmaskinen i 10 minuter. Täck med en fuktig handduk och låt jäsa i två timmar.

Bortgörning:
2 mogna citroner
600 gr Manitoba Cream
15 gr jäst
250 gr vatten
50 gr jungfruolivolja
20 gr salt

Gör så här:
Tvätta och torka citronerna. Riv dem på ett rivjärn men bara så att det gula skalet kommer med.

Väg upp mjölet i en bunke och tillsätt fördeg och citronskal. Lös upp jästen i vattnet och häll det över mjölet.

Knåda på lägsta hastighet med köksmaskinen i 3 minuter.

Tillsätt oljan och knåda i ytterligare 10 minuter i köksmaskinen.

Tillsätt saltet och knåda ytterligare 7 minuter. Öka hastigheten på köksmaskinen.

Kontrollera att degen är riktigt elastisk genom att sträcka degen mellan tummarna till en tunn hinna. Spricker den bör man knåda degen lite till.

Lägg degen i en lätt inoljad bunke med lock, alternativt i en inoljad bunke med en fuktig handduk över, och låt den vila i 30 minuter i rumstemperatur.

Ta upp degen på mjölat bakbord och stöt samman degn. Lägg sedan tillbaka den i bunken. Upprepa stötningen efter ytterligare 30 minuter men låt degen ligga kvar på bakbodet och vila i 10 minuter.

Dela degen på mittten och forma två avlånga, lätt spetsiga bröd.

Lägg dem på en torr mjölad duk och mjöla på bordet. (Jag brukar lägga dem på mjölat bakplåtspapper för det är så enkelt att lyfta dem på det sedan, rätt in i ugnen.) Låt dem jäsa till dubbel storlek, i ca 60 minuter.

Sätt ugnen på 250 grader (eller 220 grader varmluft) med en bakplåt eller baksten i ugnen.

Gör tre snitt i brödet och lyft in dem i ugnen med hjälp av stekspade på bakplten med bakpltspapper eller direkt på bakstenen.

Spruta in rikligt med vatten i ugnen med hjälp av blomspruta. (Eller lägg några isbitar i en skål på botten av ugnen)

Sänk temperaturen efter 5 minuter till 200 fgrader (varmluft 180 grader).

Lufta ugnen efter 20 minuter genom att öppna ugnsluckan. Upprepa det ytterligare två gånger under bakningen.

Total baktid ca 45-50 minuter. (När temeraturen inuti brödet är 98 grader är det klart)

Sätt dem att svalna på galler.


Som sagt - ett himla gott bröd!


lördag 13 mars 2010

Min gamle vän är död

Förra söndagen hände det som inte får hända men som i och för sig inte alls var oväntat. Min gamla trotjänare Herr Bosch dog. Mitt i knådandet av ett surdegsbröd dessutom. Jag har faktiskt bara gått och väntat på det eftersom han tydligt börjat visa tecken på åldersom och jag räknade ut att han inköptes för över 20 år sedan. Jag fick köksmaskinen av min pappa 1989 och då var den inte ny utan inköpt några år tidigare. Det har alltså varit en helt fantastisk maskin.

Nåväl - just den morgonen var jag ju tvungen att lösa det just uppkomna problemet och det innebar att för hand knåda en surdeg.
Vilket jäkla jobb!
Armarna värkte och var som spagetti efteråt och degen var långt ifrån i samma skick som den hade varit om den fått en omgång av Herr Bosch.

Det blev i alla fall ett riktigt bra bröd - ett Citronbröd bakat med Manitoba Cream. Mmmm!

Sen gick dagen och jag hade sorg. Kände att det var något som fattades mig, att det liksom var en del av mig själv som också dött. Framåt eftermiddagen fick jag nog och tittade jag min man i ögonen och frågade om han inte ville följa med mig och köpa en ny maskin?

- Nu? frågade han och tittade minst sagt förvånat på mig.
Men när jag förklarade för honom at vi kunde jämställa Herr Boschs bortgång med att tex alla TV-apparater i huset skulle ha gått sönder så fattade han galoppen direkt och sa:
- Vi åker - nu direkt! (Jag har en väldigt snäll och klok man.)

Sagt och gjort! Det blev en tur till Media Markt i Nacka Forum och där inhandlades en ny maskin. En röd fin - Bosch så klart. (Man skulle kunna säga att detta är en lite kvinnligare variant.) Otroligt snygg.
Sen var jag förstås tvungen att köra en provdeg morgonen efter för att se om Fru Bosch kunde hantera en deg med samma skicklighet som Herr Bosch gjort - och det kunde hon. Jag är helt säker på att vi kommer att trivas bra ihop. Och Herr Borsch har tillfälligt fått flytta ner i matkällaren tills jag kan förmå mig att slänga honom på en soptipp. Men det kommer. Jag behöver bara lite tid att summera våra år ihop innan det är dags för ett sista farväl.

Ja, ja, det viktiga är att jag har en ny trotjänare och vi kommer förhoppnigsvis att få minst 20 härliga år tillsammans.




Min nyinflyttade kompis - välkommen!