Pudong-fruar och livet i Shanghai

Nu har jag börjat få kläm på livet här i Shanghai. Jag lär mig av Pudong-fruarna hur man på bästa sätt tar vara på livet. Man går tex på manikyr och pedikyr på H&H skönhetssalong. Ni må tro vilka fina naglar jag har numera. Med fransk manikyr och allt. För en kostnad av ingenting såklart. Det är för övrigt priset på det mesta här - ingenting. Sen shoppar man och tipsar varandra om alla nya bra ställen man hittat för att köpa det ena eller det andra på. Och så fikar man hos varandra på eftermiddagarna och så äter man middag ihop. Och så tränar men i klubbhuset. Och om man inte har lust eller ork att laga mat ät det bara att gå till klubbhuset och äta middag. Och så har de hemhjälp - Ayi- som sköter det mesta i hemmet inkl att laga middagen. Visst låter det som ett skönt liv? Nu är det bara en liten detalj man inte får glömma bort och det är kineserna. För mig är det en liten kosmetisk detalj som mest blir roliga historier men som jag med största vördnad förstår att man blir galen på när man lever här och faktiskt behöver hjälp och det inte fungerar. Men jag lämnar detta till Pudong-fruarna att fortsätta att sätta tänderna i.


Jeanette är mer än genrös. Hon har till och med lånat ut sin man till mig och han har guidat mig runt lite här och där och lär mig hela tiden nya saker om denna stora stad och detta annorlunda land. Allt från hur man gör om man vill ta en taxi till andra praktiska saker. För Gud ska veta att man inte bara hoppar in i vilken taxi som helst. Först ska man veta vilken färg det ska vara på bilen sen bör man kolla vilken första siffran är på chafförens taxicertifikat och som grädden på moset om han dessutom är "dekorerad med stjärnor", det innebär att han har si eller så många skadefria år i trafiken. Om man nu missar alla dessa kontroller kan man har oturen och få en chaufför som SOMNAR under körningen. Inte alls ovanligt men kanske inget man längtar efter. Framförallt inte mitt i trafiken när den fungerar som den gör här. Massor med filer, alla byter fil fram och tillbaka utan nån mening eller anledning (bara först fram) och så tutar man. Inte alltid för att andra är i vägen utan för att tala om att nu kommer jag här på din högra sida eller nåt.

Igår morse var jag med Pudong-fruarna och tränade på morgonen. Med Fiona (inte från Shrek) som instruktör och hon är den engelska motsvarigheten till Susanne Lanefeldt. Och dessutom jättetrevlig (vilket jag ju såklart inte har en aning om ifall Susanne Lanefeldt är eller inte). Och följden av träningen är såklart att jag idag vet exakt var varenda muskel i hela den här kroppen sitter. Och de gör ONT!

Efter träningspasset igår åkte jag och grabbarna i familjen till Fake-market. Wow vilket ställe! Det är här man som elitshoppar med svart bälte inser att man kommit hem. Vi gick gångarna upp och ner och ut och in i var och varannan butik och prutade och prutade och prutade. Med påföljden att när jag några timmar senare rörde mig i gångarna (då inte med samma lätthet) hade ett koppel av kineser efter mig som samtliga ylade:

-Lady, lady you need a suitcase!

Då var jag på vippen att svara:

- No shit! Hur tänker ni nu....

Det fattade ju jag med eftersom jag vid det laget var ungefär tre och fyrtio bred pga av alla kassar jag släpade runt på. Och tungt var det. Men jag lovar och svär. DET GÅR INTE ATT INTE HANDLA! DET ÄR TOKBILLIGT!

Och de har dessutom precis allt.

(Tror att Sören och tjejerna blir glada när jag kommer hem. Om inte får de stryk.)

Sen kom vi hem till Jeanette och kunde stolta visa upp alla våra fynd. Därefter var det direkt vidare till vinprovning hemma hos en dansk familj med mamma Gitte och pappa Lars i spetsen. Jättetrevligt och vilka goda viner. MMMmmmmm!

Vinprovningen fortsatte sedan med att vi blev bjudna att stanna på middag också. Det blev grillat med en härlig sallad plus en mumsig potatissallad som en annan av gästerna tagit med sig.
Och under middagen igår insåg jag hur extremt liten världen är.
Ett av de andra paren som var hemma hos Gitte och Lars, Palle och Annie, har bott i Sverige. Dels i Trångsund typ fem minuter från min syster och sen i Älta ungefär lika långt från oss. Och huset i Älta hyrde de av en dansk familj som hade barn i samma klass som Melina. Ett hus som fö jag och Sören var och tittade på och funderade på att hyra. Men det blev inget bodde som ni förstår och istället flyttade alltså Palle och annie in där.

Visst är det märkligt.

De hade dessutom haft sina barn i Stockholm International School i Fisksätra där våra gamla kompisar Susanne och Patrik hade sin barn efter att de kom hem från sin vistelse i Shanghai.

Och idag har återigen jag och grabbarna i familjen varit på turné. Vi har varit och ätit brunch på The Westin. Det började väldigt ståndsmässigt när Anton och Dennis bjöd "damerna först" in i taxibilen som hämtade oss. Det var alltså jag som var damen (om det var otydligt).
Och sen har vi ätit och ätit och ätit. I flera timmar.
Jösses vilka bufféer på två våningar fanns det massor med olika bufféer från jordens alla hörn uppdukade. Och där fanns verkligen allt. Italienskt, en skaldjursbuffé, en våffel- och pannkaksbuffé, en frukt och vitaminbuffé med juicer, frukter och smoothies. Ostar. Kallskuret som skars upp på plats på skärmaskin med hur många olika korvar och salami som helst. En sushi och sashimibuffé. en kaviarbuffé. Choklad, godis, sockervadd och popcorn. Och som dryck genom hela brunchen serverades Gula Änkan.

Nu är vi hemma igen och möttes av en piggare Jeanette. Härligt! Nu har hon sovit ikapp sin trötthet och börjar prata om mat igen. Gott tecken! Så ikväll ska det ätas på klubbhuset. (Ja, ni hör ju hur bra vi har det!). Men jag vet inte om jag beställer in så mycket mer än ett glas vatten. Är fortfarande så mätt att jag kan spricka.
Men när vi kom hem var det ingen pardon - Maria byt om nu - och det var order vill jag lova. Jag hade igår lovat att jag ska ha vattenkrig med killarna eftersom de fick ett varsitt nytt vattengevär när vi var på Fake-market. Och lovat är lovat - med eller utan utstående mage!
Så det vara bara att byta om till bikini. Ser ut som en väldig vit elefant!
Nu har jag emellertid haft lite tur här på em (men att jag upplever det som tur törs jag inte säga till killarna) för det kom hit två trädgårdsmästare som har tagit ner ett dött träd och planterat lite nya blommar i trädgården. Vilket gjort att trädgården inte varit en bra plats att fara runt i och spruta vatten allt vad man orkar. Min mage har istället i lugn och ro kunnat hänga på framsidan av kroppen och kompostera.

(Det blev tyvärr bildlöst just nu - försöker överföra bilder senare. Det funkar inte just nu. Säger bara Kina....)

Men nu funkade det plötsligt igen. Man måste koppla upp datorn via VPN för att komma åt Facebook och Blogger etc eftersom sociala media inte är tillåtna här. Ja, ja, nu gick det ju i alla fall att få in bilderna. Jag är nöjd.