Hallonremmar - recept Renée Voltaire

Jag har gjort en resa i viktminskningens tecken och nu vill jag ju såklart inte rasera det. Då gäller det att äta rätt och det är egentligen inget problem. Jag älskar både grönsaker och "nyttig" matlagning. Men ibland blir man ju godissugen och då är det bra att kunna ta till något att tugga på som till och med är nyttigt. Här är ett recept som jag hittat på nätet och som en av mina favoriter i mat- och bakvärlden skapat. Finns dessutom att köpa färdiga i hennes sortiment. Bra att veta om det är bråttom till godiset.


5 dl frysta hallon

8 st torkade aprikoser

1 st skalad banan



Mix alla ingredinser och bred ut smeten på teflex (bakplåtspapper som kan användas flera gånger).

Låt torka i torkugn i ca 24 timmar.



Har du ingen torkugn går det bra i vanlig ugn. Sätt den på lägsta värmen och torka remmarna i ca 6 timmar. Glöm inte att glönta på ugnen då och då för att släppa ut fukten.

Äppeltider

I fredags fick jag fyra fulla pappkassar med äpplen av en kompis. Jippie!

Hem och koka mos, baka pajer, koka chutney tänkte jag.

Men två dygn senare när jag inte ser botten på den första påsen börjar jag inse vad jag givit mig in på. Det förstod jag verkligen inte i fredags när Tessan sa

- Om du inte klarar att ta hand om allt så åk till ett stall med resten, de brukar bli jätteglada för äpplen till hästarna.

Ha, pyttsan! tänkte jag - här ska inga hästskrällen matas med mina äpplen inte!



Igår morse insåg jag första gången att jag hade "problem".

Att koka äppelmos med typ 10 glasburkar hemma när man har fyra bärkassar med frukt det inser vem som helst att det inte kommer att funka.

Först ringde jag mamma.

Och hon hade ytterligare 6 burkar.

Ok - jag kommer och hämtar dem.

Sen kollade jag på Blocket och lyckades hitta en dam i Bromma som hade ett antal burkar till salu till det facila priset av 1 kr/st. Det blev förstås en tur till Bromma för inköp av ca 40 nya burkar.

Äppelpaj med havretäcke

En så galet god äppelpaj som vi bjöd på i helgen när hela familjen var här på middag. Det blev för övrigt en riktig höstmiddag med kantarellsmörgås till förätt, afrikansk kalops till varmrätt (eget recept - också yummie) och slutligen den här äppelpajen till efterrätt.


Recept:
4-5 syrliga äpplen

150 gr smör eller margarin

2 dl socker

2 dl mjöl

2 dl havregryn

1/2 dl vispgrädde eller mellangrädde

1/d dl sirap

1/2 tsk bakpulver.



Skala och skiva äpplena. Lägg dem i en smord form.

Smält smöret.

Blanda i resten av ingredienserna och bred ut över äpplena.

Gädda i 225 grader i 25 minuter.



Servera lite ljummen med vaniljglass

IKEA i Shanghai

Idag har vi varit på IKEA och handlat bröd... Killarna gillar inte det kinesiska brödet men IKEA i Shanghai har Genes hällakakor. Så Jeanette åker och köper lådor där för att tillgodose de små herrarnas önskemål. Kul att se reklamskyltarna på kinesiska. :-)

Min nya cykel

Den här cykeln skulle jag kunna döda för. Och jag skulle säkert få köpa den om jag frågade. Frågan är bara hur jag skulle få med den i mitt bagage som redan börjar närma sig övervikt är jag rädd.

Jag får väl nöja mig med bilden som minne kan jag tro.

Pudong-fruar och livet i Shanghai

Nu har jag börjat få kläm på livet här i Shanghai. Jag lär mig av Pudong-fruarna hur man på bästa sätt tar vara på livet. Man går tex på manikyr och pedikyr på H&H skönhetssalong. Ni må tro vilka fina naglar jag har numera. Med fransk manikyr och allt. För en kostnad av ingenting såklart. Det är för övrigt priset på det mesta här - ingenting. Sen shoppar man och tipsar varandra om alla nya bra ställen man hittat för att köpa det ena eller det andra på. Och så fikar man hos varandra på eftermiddagarna och så äter man middag ihop. Och så tränar men i klubbhuset. Och om man inte har lust eller ork att laga mat ät det bara att gå till klubbhuset och äta middag. Och så har de hemhjälp - Ayi- som sköter det mesta i hemmet inkl att laga middagen. Visst låter det som ett skönt liv? Nu är det bara en liten detalj man inte får glömma bort och det är kineserna. För mig är det en liten kosmetisk detalj som mest blir roliga historier men som jag med största vördnad förstår att man blir galen på när man lever här och faktiskt behöver hjälp och det inte fungerar. Men jag lämnar detta till Pudong-fruarna att fortsätta att sätta tänderna i.


Jeanette är mer än genrös. Hon har till och med lånat ut sin man till mig och han har guidat mig runt lite här och där och lär mig hela tiden nya saker om denna stora stad och detta annorlunda land. Allt från hur man gör om man vill ta en taxi till andra praktiska saker. För Gud ska veta att man inte bara hoppar in i vilken taxi som helst. Först ska man veta vilken färg det ska vara på bilen sen bör man kolla vilken första siffran är på chafförens taxicertifikat och som grädden på moset om han dessutom är "dekorerad med stjärnor", det innebär att han har si eller så många skadefria år i trafiken. Om man nu missar alla dessa kontroller kan man har oturen och få en chaufför som SOMNAR under körningen. Inte alls ovanligt men kanske inget man längtar efter. Framförallt inte mitt i trafiken när den fungerar som den gör här. Massor med filer, alla byter fil fram och tillbaka utan nån mening eller anledning (bara först fram) och så tutar man. Inte alltid för att andra är i vägen utan för att tala om att nu kommer jag här på din högra sida eller nåt.

Igår morse var jag med Pudong-fruarna och tränade på morgonen. Med Fiona (inte från Shrek) som instruktör och hon är den engelska motsvarigheten till Susanne Lanefeldt. Och dessutom jättetrevlig (vilket jag ju såklart inte har en aning om ifall Susanne Lanefeldt är eller inte). Och följden av träningen är såklart att jag idag vet exakt var varenda muskel i hela den här kroppen sitter. Och de gör ONT!

Efter träningspasset igår åkte jag och grabbarna i familjen till Fake-market. Wow vilket ställe! Det är här man som elitshoppar med svart bälte inser att man kommit hem. Vi gick gångarna upp och ner och ut och in i var och varannan butik och prutade och prutade och prutade. Med påföljden att när jag några timmar senare rörde mig i gångarna (då inte med samma lätthet) hade ett koppel av kineser efter mig som samtliga ylade:

-Lady, lady you need a suitcase!

Då var jag på vippen att svara:

- No shit! Hur tänker ni nu....

Det fattade ju jag med eftersom jag vid det laget var ungefär tre och fyrtio bred pga av alla kassar jag släpade runt på. Och tungt var det. Men jag lovar och svär. DET GÅR INTE ATT INTE HANDLA! DET ÄR TOKBILLIGT!

Och de har dessutom precis allt.

(Tror att Sören och tjejerna blir glada när jag kommer hem. Om inte får de stryk.)

Sen kom vi hem till Jeanette och kunde stolta visa upp alla våra fynd. Därefter var det direkt vidare till vinprovning hemma hos en dansk familj med mamma Gitte och pappa Lars i spetsen. Jättetrevligt och vilka goda viner. MMMmmmmm!

Vinprovningen fortsatte sedan med att vi blev bjudna att stanna på middag också. Det blev grillat med en härlig sallad plus en mumsig potatissallad som en annan av gästerna tagit med sig.
Och under middagen igår insåg jag hur extremt liten världen är.
Ett av de andra paren som var hemma hos Gitte och Lars, Palle och Annie, har bott i Sverige. Dels i Trångsund typ fem minuter från min syster och sen i Älta ungefär lika långt från oss. Och huset i Älta hyrde de av en dansk familj som hade barn i samma klass som Melina. Ett hus som fö jag och Sören var och tittade på och funderade på att hyra. Men det blev inget bodde som ni förstår och istället flyttade alltså Palle och annie in där.

Visst är det märkligt.

De hade dessutom haft sina barn i Stockholm International School i Fisksätra där våra gamla kompisar Susanne och Patrik hade sin barn efter att de kom hem från sin vistelse i Shanghai.

Och idag har återigen jag och grabbarna i familjen varit på turné. Vi har varit och ätit brunch på The Westin. Det började väldigt ståndsmässigt när Anton och Dennis bjöd "damerna först" in i taxibilen som hämtade oss. Det var alltså jag som var damen (om det var otydligt).
Och sen har vi ätit och ätit och ätit. I flera timmar.
Jösses vilka bufféer på två våningar fanns det massor med olika bufféer från jordens alla hörn uppdukade. Och där fanns verkligen allt. Italienskt, en skaldjursbuffé, en våffel- och pannkaksbuffé, en frukt och vitaminbuffé med juicer, frukter och smoothies. Ostar. Kallskuret som skars upp på plats på skärmaskin med hur många olika korvar och salami som helst. En sushi och sashimibuffé. en kaviarbuffé. Choklad, godis, sockervadd och popcorn. Och som dryck genom hela brunchen serverades Gula Änkan.

Nu är vi hemma igen och möttes av en piggare Jeanette. Härligt! Nu har hon sovit ikapp sin trötthet och börjar prata om mat igen. Gott tecken! Så ikväll ska det ätas på klubbhuset. (Ja, ni hör ju hur bra vi har det!). Men jag vet inte om jag beställer in så mycket mer än ett glas vatten. Är fortfarande så mätt att jag kan spricka.
Men när vi kom hem var det ingen pardon - Maria byt om nu - och det var order vill jag lova. Jag hade igår lovat att jag ska ha vattenkrig med killarna eftersom de fick ett varsitt nytt vattengevär när vi var på Fake-market. Och lovat är lovat - med eller utan utstående mage!
Så det vara bara att byta om till bikini. Ser ut som en väldig vit elefant!
Nu har jag emellertid haft lite tur här på em (men att jag upplever det som tur törs jag inte säga till killarna) för det kom hit två trädgårdsmästare som har tagit ner ett dött träd och planterat lite nya blommar i trädgården. Vilket gjort att trädgården inte varit en bra plats att fara runt i och spruta vatten allt vad man orkar. Min mage har istället i lugn och ro kunnat hänga på framsidan av kroppen och kompostera.

(Det blev tyvärr bildlöst just nu - försöker överföra bilder senare. Det funkar inte just nu. Säger bara Kina....)

Men nu funkade det plötsligt igen. Man måste koppla upp datorn via VPN för att komma åt Facebook och Blogger etc eftersom sociala media inte är tillåtna här. Ja, ja, nu gick det ju i alla fall att få in bilderna. Jag är nöjd.

Circus time

Ikväll har jag fått följa med Dennis och Anton till deras skola och se på skolans vårföreställning - Circus time. En föreställning med ungar från jordens alla hörn som på klockren engelska (som då inte är allas modersmål) framförde en grandios cirkusföreställning. Och innan vi gick dit fick jag göra läxan med Anton. Han läste en bok på engelska för mig. Sååå duktig! Han läser lätt somen plätt på engelska och har bara varit här sen i januari. Man blir både förundrad och avundsjuk över deras enorma förmåga att lära ett nytt språk. Respekt killar!

Nu är cirkusen slut - och Anton också.

Sov gott grabbar och tack för idag!

Imorgon ska Jeanette och jag först följa med Anton och hans klass på utflykt och sen ska jag och Jeanette till "vad-det-nu-heter" och beställa en kappa till mig som ska sys upp efter mina mått (som jag inte kommer att lägga ut här).

Hur tänker kineser? Lektion 1

Idag har jag och Jeanette varit med alla Jeanettes väninnor på en restaurang och ätit avskedslunch med en av de norska tjejerna som ska åka hem. Och jag fick "smaka" lite på Kina. Inte då i matväg eftersom vi inte åt kinesisk mat utan mer mentaliteten som vi västerlänningar inte fattar nånting av.

Vi satt ute restaurangens stora fantasktiska utedel och hade bokat ett bord där för 20 personer. Men när vi kom dit blev vi informerade om att vi inte skulle kunna äta maten ute eftersom det ev skulle kunna börja regna......

Jo förvisso, sånt händer ju ibland. Men hur vi än försökte övertyga dem om att det inte var något problem för oss - så var det blankt nej. Vi skulle flytta in till ett bord inomhus för annars skulle dem ju inte kunna ta emot fler gäster... Ungefär här började kortslutningen i min hjärna. Hur tänker dem nu? Om inte vi sitter ute och äter kan väl ingen annan heller göra det.

Och när vi väl satt därinne så var inte restaurangen full. Men men, jag fick en snabblektion i kineskiskt tänkande.

Från terassen på den här restaurangen hade vi emellertid en fantastisk utsikt smoggen till trots.

Gissa vilken av byggnaderna på bilden som kallas flasköppnaren?

Woho - sommaren är här

I alla fall idag.

Men jag är glad för varje sommarminut så jag bara njuter. Man kan verkligen inte sluta förundras över vädret och dess växlingar. Men som sagt - när det växlar åt det här hållet behöver man inte klaga.

Så idag har jag och Sören ryddat runt i trädgården. Och vi har fått en hel del gjort och en annan del ogjord. Började morgonen på Bauhaus och köpte virke för att snygga till lite men när vi kom hem upptäckte vi att hela projektet bara var over-kill. Så det blev ogjort. Men det var bara skönt. Man ska inte överarbeta saker och ting. Den stora konsten är att lägga av i tid. Annars är det risk att det blir som när Brasse skulle baka sockerkaka - allt som var gott skulle ner i smeten, helt utan urskiljning. Kolor, korvar, godis ... Mjöl och sånt tjafs däremot, det kunde han vara utan. Less is more - är en av mina favoritklyschor - men den håller.

Nå väl - vidare med dagen så skulle jag inviga min födelsedagspresent. Min lövblås, tillika lövsug. Och den höll i knappt en minut... Sen var det stopp. Faan vad smopen jag blev. Alltså ännu en sak som blev ogjord. Så imorgon blir det nog en ny tur till Bauhaus för att lämna tillbaka virket och lövblåsen. Men då kan jag ju alltid ta en runda till bland växterna. (Där var jag förstås idag också och fick med mig ett och annat hem.)

Men gräset blev i alla fall klippt och bortkrattat. Och rosorna blev äntligen klippta. (Hoppas jag gjort rätt. Om det är nåt som jag inte är så bra på så är det nämligen rosor. Men jag har gett mig tusan på att jag ska ha rosor på flera ställen i trädgården så det är bara att börja öva.) Och så har jag gjort mig ett litet trädgårdsland och planterat salladsplantor. På ett ställe som inte är så givet. Det blev så fint. Och så har jag rensat bort ogräs utanför tomten. Och Sören har fått sitta i solen och läsa sin boka som är så bra att han inte kan sluta läsa. Så lite har vi allt fått gjort.

På em skickade Sören iväg mig till nästa blomstershop för att inhandla mer blommor till alla krukor. Och inte mig emot. (Och så fick han ju fortsätta att läsa i lugn och ro.) Jag fick gå tre gånger fram och tillbaka till bilen för att få med mig allt. Så imorgon ska här planteras. Jippie!

Sen ska Sören få stränga förhållningsorder om vattning medan jag är i Shanghai.

Längta

Det är nåt visst med att längta. Så där så det riktigt pirrar i hela kroppen. och just nu längtar jag efter mycket.

Först och främst håller jag på att längta ihjäl mig efter den riktiga våren, när värmen kommer och dessutom bestämmer sig för att stanna. Sand-sopar-bilen har ju varit här nu så gatorna är så rena och fina. Och jag hade dessutom turen att vara hemma då så jag kunde känna doften när den strilade ut vatten samtidigt som den sopade upp allt grus. Doften påminner så mycket om ett mjukt sommarregn.

Sen längtar jag efter alla underbara blommor. Dels dem jag planterade förra året (vill se hur de tagit sig och börjar ta plats) men också efter dem jag ska plantera i år. Har varit och spanat in ett fantastiskt Magnoliaträd som det nog bla får bli. Jag hade ett litet projekt förra året när jag samlade ihop ett helt bibliotek med bilder på de blommor jag vill plantera så nu är det bara att börja planera hur och var de ska få bo i vår trädgård.

Men närmast i kö på längtar-listan står förstås Shanghai. Jag läser på inför resan i min lilla guidebok och inser hur mycket det är jag vill hinna med under min vistelse där. Och på tisdag bär det iväg. (Nu pirrar det igen!)

Har mejlat med Jeanette och fått instruktioner om att jag måste medför ostbågar och BOB´s apelsinmarmelad utan apelsinskal på klämflaska. Ostbågarna är till Jeanette och marmeladen till sonen Dennis. Så gärna så - jag ska iväg och handla detta i helgen.

Sen har jag fått veta att Jeanette och jag ska få hänga med Dennis klass på utflykt till den botaniska trädgården. Och vad kunde väl ha passat bättre? Det kommer att bli en underbar dag. Kommer väl sen att åka hem och gräva upp hela trädgården här i Svedala och göra om den till min egen Chinese Garden. Ja, vi får väl se hur mycket nya idéer jag tar med mig hem. Magnolian kommer ju i alla fall att fortfarande passa in. Har faktiskt redan haft en tanke om att beskär en lönn som vi har i trädgården som en Bonsai, så den tanken kan jag också behålla i så fall. Faan vet om det funkar? Men tanken är lockande! Och jag har ju en jätteduktig arborist som varit här förut och snyggat till vår enormt stora ek så den blev som ny. Så honom kan jag nog få att hjälpa mig med det lilla projektet.

Var är sand-sopar-bilen?

Idag var första dagen som sjön låg öppen när jag klev ur sängen på morgonen. Vilken underbar känsla att få se det istället för isen som legat så länge som den gjort i år!

Men den känslan grusades snabbt när jag på väg till jobbet hörde på nyheterna att i helgen kunde det komma 1-2 dm snö... Jag finner inga ord!

Men appropå grus - var är sand-sopar-bilen? Det finns knappt ingenting som jag tycker är så mycket vår som doften av när sand-sopar-bilen sopar bort gruset på vägarna samtidigt som de vattnar vägen för att slippa dammet. Det luktar sommarregn i kubik och kvadrat. Jag längtar tills den dyker upp och jag hoppas att jag inte missar den så jag får känna doften. Lovely!
Jag vi har alla våra små fetischer.

Ett annat bergsäkert vårtecken är när min mamma sitter och dricker kaffe på sin yttertrapp. Det var det bästa jag visste när jag var liten och gick hem själv från lekis (och för övrigt kände mig väldigt stor) och möttes av att hon satt där med sin kaffekopp. Och så hämtade hon ut en dyna till mig att sitta på och lite saft och en bulle och så satt vi där och myste i solen. Det härliga är att hon fortfarande ringer mig och berättar att "nu sitter jag här på trappan i solen och dricker kaffe" - och då vet jag att då har våren verkligen kommit.

Puss mamma!

Tanter på turné

Nu har jag, på tjejernas initiativ, bokat oss en resa till Berlin. Och vi åker på min mammas födelsedag så då tyckte vi att det var en bra idé att bjuda med henne också. Och tänk - det tyckte hon också!

Så det blir småtanter och stora tanter på turné. Kul!

Freddan var bara lite skeptisk till om hon måste ägna hela dagarna till att besöka allehanda muséer men insåg (om än lite motvilligt) att hela Berlin är ett muséum vare sig man vill eller inte och förutom det en av världens häftigaste städer. Utan överdrift.

Det är få gånger man verkligen känner att man kommit "hem" men det gjorde jag när jag och Sören var i Berlin förra sommaren. Så när tjejerna nu ville att vi skulle åka nånstans bara vi så tänkte jag att hit vill ja ta med dem. (Och jag menar - det är ju bra att de hittar mig när jag har flyttat :-) )

Det är en väldigt stor stad och Belins tunnelbane- och pendeltågsnät känns närmast skrämmande när man först möts av det och jag och Sören var starkt förvissade om att vi skulle komma att tillbringa våra dagar under jord och inte hitta ut ur den enorma labyrint av spår som det är. Men när man hunnit supa in lite Berlinluft och andas ut den igen så märker man att Berlin är precis så fyrkantigt som vi svenskar är vana vid och därmed väldigt systematiskt och lätthanterligt. Det passar oss mao väldigt bra. Å andra sidan är det väldigt bohemiskt i övrigt vilket passar mig som handsken.

Det som också är så fascinerande är att två fastigheter som sitter samman sida vid sida kan se helt olika ut och då menar jag inte i sin arkitektur. Utan den ena kan vara totalrenoverad och den andra fortfarande helt fallfärdig efter den östtyska tiden. Det ser ganska makabert ut. Men det är också helt fantastiskt att de inte river de gamla fallfärdiga husen utan lägger sig vinn om att renovera upp dem så att dem ser ut som de en gång gjorde. Det är och håller på att bli en väldigt vacker stad.

Jag har sett till att vi är där över en söndag också, vilket nästan är ett måste, så vi kan gå på någon av deras stora utomhusloppmarkander vilket är en jäkla rolig upplevelse - lite Woodstock-känsla.

Mmmm, nu längtar jag riktigt mycket! :-)

Och grattis i förskott mamma!

(Som är en del från Cattis & Co också)

Att baka utan mjölk

Jag har en dotter som är mjölkallergiker vilket påverkat vår familj lite grann i vår mathållning. Hon har fram till nu varit allergisk mot mjölkprotein men nu verkar det som om hon i stället blivit laktosintollerant. Vi håller henne därför nu på helt mjölkfri kost, på läkares ordination för att se om det fungerar med det laktosfria sortimentet också. Och det är ett litet projekt vill jag lova. Hur som helst så får man ju även tänka till lite när man bakar men det är fullt möjligt att baka gott utan mjölk. Jag har därför lagt upp en etikett här på bloggen som jag döpt till
"baka utan mjölk" . I en del recept där kan det stå mjölk eller smör men då får du tänka på att byta till "rätt" sorts mjölk för din allergi. Alltså laktosfri eller till sojaprodukter. Det är ju betydligt lättare med laktosintollerans för då finns det ett helt annat sortiment att tillgå.

Vill också tipsa om att Wienernougat och AfterEight är laktosfria, till min dotters stora lycka för all mjölkchoklad försvann ju när hon inte fick äta nån mjölk alls. Och det var inte populärt.

Jag åker till Shanghai - Jippie!

Efter en veckas strul med bokning av min flygbiljett så är det nu klart! Och helt säkert - jag åker till Shanghai den 18 maj. Känns hur roligt som helst. Jag ska åka och hälsa på min jobbarkompis Jeanette och hennes familj. Hennes man jobbar fn där borta i andra änden av världen.

Sören undrade om jag hade lust att hänga med honom och Sebastian nu i mars på en resa till Egypten och samtidigt kom det här upp som ett förslag efter mejlkontakt med Jeanette. Man kan väl säga att det inte var då där himla svårt att välja. Inte för att jag nåt emot att resa med Sören och Sebbe, det tycker jag skulle varit jättekul. Men dels tror jag att det blir himla mysigt för dem att få åka på tu man hand och dels ska det bli kul att resa själv - så långt. Och jag har ju aldrig varit i Asien så det blev hur många rätt som helst det här.

Och av min söta lilla mamma har jag fått en Reseguidebok om Shanghai så nu ska jag läsa in mig på allt man "ska" se och göra när man är i Shanghai. Har också fått veta av några jobbarkompisar att jag lyckats pricka in Världsutställningen som pågår där från maj till oktober.

Kul, kul, kul!

Hoppas nu bara att hennes familj står ut.....
Men jag ska försöka uppföra mig och vara snäll. Och självklart kommer jag att packa med mig lite surdegsbröd när jag åker dit, för det vet jag att Jeanette gillar.

Med livet som insats

Nu håller vintern äntligen på att släppa sitt grepp och det har jag verkligen inget emot. Jag är egentligen ingen vintermänniska men det jag relaterar till när jag säger det är Stockholmsvinter - sån som vi brukar ha, alltså mer slask är snö - vecka efter vecka, månad efter månad. Men i år kan till och med jag säga att vintern varit bra eftersom det varit "riktig" vinter. Nåt som vi i Stockholm helt glömt bort hur det är att ha.


Men nu är det bara resten kvar skulle man väl kunna säga - snösmältningen - och det är ju inga små mängder som ska bort. Igår morse när jag hade varit vaken en stund hördes ett brak i huset som var enormt. Jag trodde taket rasade in men det vara bara snön från en del av taket som rasade av. Eller rättare sagt isen! Så här såg vår trappa ut efteråt. Jag tackar Gud - eller vem jag nu ska tacka - för att det kom ner när ingen var på väg in eller ut ur huset, för denna någon hade varit död om han/hon fått det här över sig. Det är issjok som är en halv gånger en halv meter och 10-15 cm tjocka. Brrrr! Så det är ingen överdrift att säga att vi de senaste dagarna passerat in och ut ur huset med livet som insats.

Och idag börjar det snöa igen!

Nej, Kung Bore! Det är banne mig dags för dig att lämna nu. Och gör det utan att folk dör på vägen.


En annan liten notering jag gjort på sistone, appropå snösmältning, är att "det som göms i snö - kommer upp i tö". Något som väldigt många hundägare tycks ha blundat för hela vintern. Jag, och många andra med mig, som gått hela vintern och längtat efter att kunna springa våra vanliga springvägar möts just nu av hundskitar överallt. Det är för jäkla äckligt och luktar satan! Jag fattar inte att man kan vara så in i Norden lat och bekväm så fort tillfälle ges. Man får trösta sig med att det måste vara besvärande även för hundägarna nu.
HA!

Jag vill ha ett eget café

Förra måndagen hade jag ett gäng kompisar här på kvällsfika. Vi har gått en kurs tillsammans och gjort smycken av silverlera. Det var faktiskt Lenas födelsedagspresent från oss. I alla fall himla roligt, man måste jobba snabbt som sjutton och den kvällen vi var där hade vi dessutom ett bord bokat på en restaurang där vi skulle avsluta kvällen. I vanlig ordning så var alla otroligt kreativ och vi jobbade in i det sista för att hinna göra klart allt som skapats under kvällen med påföljden att vi inte hann se varandras alster innan vi var tvugna att rusa uväg till restaurangen. Därav kvällsfikat. En kväll att träffas, prata skit och hinna se varandras smycken. jättemysigt var det!

Jag tog självklart tillfället i akt och bakade en del kakor och surdegsbröd som vi åt. Och när man får duka upp så där många olika sorter så tänker jag varje gång:
Jag vill ha ett eget café!
Tänk att få baka "onödigt mycket" kakor, bullar och bröd varje dag och sen kunna börja om igen dagen efter - för då är allt slut. Någon tycker säkert att låter trist men för mig är det en dröm.
Det fina med drömmar är att de faktiskt kan gå i uppfyllelse.

I sommar tror jag att jag ska välja en riktigt vacker sommardag och sen baka av Guds nåde innan och duka upp ett härifrån-till-evigheten-bord med kakor, bullar tårtor, pajer......
Och sen bjuda in alla jag känner och så får de sitta ute i trädgården och äta tills de spricker.
Vilken härlig tanke!

Saftig Choklad- och hasselnötstårta

Det här var en riktig höjdare måste jag säga. Hittade receptet i Leilas kokbok - A piece of cake. Jag bjöd på den när mina kompisar var hemma och fikade. Den är så läcker att se på så den gör sig verkligen på en härlig kakbuffé.


Den är dessutom otroligt hållbar så den här tårtan kan man med fördel göra nån dag i förväg om man ska bjuda på den. Den höll i en vecka hemma hos oss och hade säkert kunna hålla längre om den inte tagit slut.

Recept till 1 tårta/12 bitar

300 gr hasselnötter

300 gr mörk choklad

1 msk kakao

200 gr mjukt smör

1 dl strösocker

6 ägg

Smör till teflonformen

Peanut Butter Frosting:

1/2 dl mjukt jordnötssmör

2 1/2 dl florsocker

4 msk kakao

1 tsk vaniljsocker

100 gr Philadelphiaost

1 msk varmt kaffe

Blandade nötter till garnering

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader

Mixa hasselnötterna till ett fint pulver i en matberedare

Hacka 200 gr av chokladen grovt och kör den sedan i mixern tillsammans med nötterna.

Tillsätt kakao, smör, strösocker och mixa krämigt.

Separera äggen och tillsätt äggulan i smeten och mixa.

Vispa uipp äggvitorna till ett hårt skum i en torr och ren bunke.

Vänd försiktigt ihop äggvitan med chokladsmeten, lite i taget.

Fyll smeten i en smord teflonform med löstagbar kant, 24 cm i diameter. Bryt deb resterande chokladen i bitar och stick ner dem i kakan.

Baka tårtan i mitten av ugnen i ca 20-25 minuter. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig, men tänk på att chokladbitarna kommer att kladda av sig på stickan trots att kakan är färdig.

Rör jordnötssmör, florsocker, kakao, vaniljsocker och Philadelphiaost krämigt. Tillsätt kaffet.

Bred frostingen på tårtan och garner med nötterna.

Maränger till riktiga Prinsessor

Min kompis Anna ska vara med och göra en utställning på Rosendals Trädgård nu i år. Det ska vara ett alternativt bröllop till Kronprinsessan och Daniel, om jag förstod det rätt. Anna är med i det projektet med sin underbara keramik. Hon mejlade mig, efter att Humlantjejerna varit här en kväll och fikat, om att hon ville ha receptet till de här marängerna som jag bjudit på, så att de kunde ha dem med på utställningen. Och det tycker jag är en riktigt bra idé.
Det kan ju inte finnas en Prinsessa i hela världen som inte skulle vilja ha såna här fina små skapelser på sitt bröllop.

Receptet hittar du här men istället för strössel som det är på de bilderna har jag dekorerat de här med silverkulor. Och det går alldeles utmärkt att grädda marängerna med silverkulorna på, de tål ugnsvärmen.

Morotsmuffins med valnötter

Morotskaka är bland det bästa jag vet och det här receptet är gudomligt. Det är dessutom perfekt storlek när man gör dem som muffins. Det är Melina som tagit den här jättehärliga jag-vill-ha-en-muffins-med-en-gång-bilden. (Tack för det Hjärtat!)
Så nu är det bara att börja baka. :-)

Jag brukar ställa mina muffinsformar i en muffinsplåt så att inte smeten brer ut sig för mycket på bredden i formarna utan de behåller den fina höga formen.

Recept:
3 ägg
3 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver
1 nypa salt
1 1/2 tsk kanel
1 tsk kardemumma
2 tsk ingefära
1 1/2 dl solrosolja
4 1/2 dl rårivna morötter
100 gr valnötter

Frosting:
60 gr mjukt smör
5-6 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
Rivet skal av en lime
100 gr Philadelphiaost

Valnötter till garnering

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.

Vispa ägg och socker vitt och pösigt.

Blanda de torra ingredienserna och vänd ner dem i smeten.

Tillsätt olja, finrivna morötter och grovhackade valnötter.

Fyll pappersformar lite drygt till hälften med smet. Det blir ca 20-25 vanliga bullformar eller 12 stora muffinsformar (personlligen tycker jag att det blir lite väl stort, men det är ju en smaksak.)
Grädda dem mitt i ugnen i 12-15 minuter.

Blanda alla ingredienser till Frostingen till en krämig smet.
Låt muffinsen svalna innan du brer på den. Garnera med en halv valnöt på varje muffins.

Grymt Gott!

Surprise - Världen är så liten!

Man kan ju fundera över varför så många människor bloggar och sannolikt finns det lika många svar på det som det finns bloggare.

Jag blev hur som helst otroligt överraskad när jag idag upptäckte att det är några personer som läser min blogg! Jösses!

När jag startade min blogg var det ett helt eget projekt, enbart för mig. (Jo, jag vet att sidan är publik så jag fattade att någon skulle kunna läsa den.) However, anledningen var att jag dels var så trött på att leta efter "mina" recept på allehanda ställen - urklipp, i skrivböcker eller i kokböcker. Jag ville helt enkelt ha dem samlade och dessutom få göra det med fina bilder - nästan som en riktig kokbok. (Som alltid varit min dröm). Att recepten sen finns tillgänglig för andra med hjälp av den här tekniken är ju helt fantastiskt. Och dessutom gillar jag att skriva. Därav min blogg.

Men som sagt att nån annan än jag själv och ev någon jag känner skulle hitta hit hade jag nog inte räknat med. Jag känner mig oerhört smickrad.

Dessutom upptäckte jag att en av de personer som läser min blogg är en tjej från min gamla skola -grundskolan - vars mamma varit min lillasysters lekisfröken och min mammas kollega. Hennes lillasyster och jag kände varandra lite bättre eftersom det bara var ett år mellan oss. Och denna person verkar nu vara kompis med min kompis Carina tack vare deras scrapbookande....

Världen är så liten!!!

Ja, du Carina - nu har du lite att fundera över.

Och jag har fått en blogg till att följa över deras fingerfärdighet med sax och papper och vad de nu gör. :-) Nåt som Carina för övrigt lovat visa mig vid tillfälle - Scrapbooking alltså. Vi får se - man kanske blir "hookad" på det också.

Citronbröd med Manitoba Cream

Köpte en, för mig, ny mjölsort - Manitoba Cream och på baksidan av påsen hittade jag det här receptet. Det blev ett fantastiskt gott och friskt bröd med en tydlig citronsmak. Jag bjöd min kompisar på det och de åt med frisk aptit och Anna tog med sig det sista hem. (Hoppas det smakade.) Så det här kan jag varmt rekomendera. Det är Jan Hedhs recept.

Citronbröd med Manitoba Cream , 2 st

Fördeg:

100 gr rådmjöl

150 gr Manitoba Cream

10 gr jäst

250 gr vatten, 35 grader varmt

Gör fördegen så här:

Lös upp jästen i vattnet. Häll det över mjölet och kör på lägst hastigheten på köksmaskinen i 10 minuter. Täck med en fuktig handduk och låt jäsa i två timmar.

Bortgörning:

2 mogna citroner

600 gr Manitoba Cream

15 gr jäst

250 gr vatten

50 gr jungfruolivolja

20 gr salt

Gör så här:

Tvätta och torka citronerna. Riv dem på ett rivjärn men bara så att det gula skalet kommer med.

Väg upp mjölet i en bunke och tillsätt fördeg och citronskal. Lös upp jästen i vattnet och häll det över mjölet.

Knåda på lägsta hastighet med köksmaskinen i 3 minuter.

Tillsätt oljan och knåda i ytterligare 10 minuter i köksmaskinen.

Tillsätt saltet och knåda ytterligare 7 minuter. Öka hastigheten på köksmaskinen.

Kontrollera att degen är riktigt elastisk genom att sträcka degen mellan tummarna till en tunn hinna. Spricker den bör man knåda degen lite till.

Lägg degen i en lätt inoljad bunke med lock, alternativt i en inoljad bunke med en fuktig handduk över, och låt den vila i 30 minuter i rumstemperatur.

Ta upp degen på mjölat bakbord och stöt samman degn. Lägg sedan tillbaka den i bunken. Upprepa stötningen efter ytterligare 30 minuter men låt degen ligga kvar på bakbodet och vila i 10 minuter.

Dela degen på mittten och forma två avlånga, lätt spetsiga bröd.

Lägg dem på en torr mjölad duk och mjöla på bordet. (Jag brukar lägga dem på mjölat bakplåtspapper för det är så enkelt att lyfta dem på det sedan, rätt in i ugnen.) Låt dem jäsa till dubbel storlek, i ca 60 minuter.

Sätt ugnen på 250 grader (eller 220 grader varmluft) med en bakplåt eller baksten i ugnen.

Gör tre snitt i brödet och lyft in dem i ugnen med hjälp av stekspade på bakplten med bakpltspapper eller direkt på bakstenen.

Spruta in rikligt med vatten i ugnen med hjälp av blomspruta. (Eller lägg några isbitar i en skål på botten av ugnen)

Sänk temperaturen efter 5 minuter till 200 fgrader (varmluft 180 grader).

Lufta ugnen efter 20 minuter genom att öppna ugnsluckan. Upprepa det ytterligare två gånger under bakningen.

Total baktid ca 45-50 minuter. (När temeraturen inuti brödet är 98 grader är det klart)

Sätt dem att svalna på galler.

Som sagt - ett himla gott bröd!

Min gamle vän är död

Förra söndagen hände det som inte får hända men som i och för sig inte alls var oväntat. Min gamla trotjänare Herr Bosch dog. Mitt i knådandet av ett surdegsbröd dessutom. Jag har faktiskt bara gått och väntat på det eftersom han tydligt börjat visa tecken på åldersom och jag räknade ut att han inköptes för över 20 år sedan. Jag fick köksmaskinen av min pappa 1989 och då var den inte ny utan inköpt några år tidigare. Det har alltså varit en helt fantastisk maskin.

Nåväl - just den morgonen var jag ju tvungen att lösa det just uppkomna problemet och det innebar att för hand knåda en surdeg.
Vilket jäkla jobb!
Armarna värkte och var som spagetti efteråt och degen var långt ifrån i samma skick som den hade varit om den fått en omgång av Herr Bosch.

Det blev i alla fall ett riktigt bra bröd - ett Citronbröd bakat med Manitoba Cream. Mmmm!

Sen gick dagen och jag hade sorg. Kände att det var något som fattades mig, att det liksom var en del av mig själv som också dött. Framåt eftermiddagen fick jag nog och tittade jag min man i ögonen och frågade om han inte ville följa med mig och köpa en ny maskin?

- Nu? frågade han och tittade minst sagt förvånat på mig.
Men när jag förklarade för honom at vi kunde jämställa Herr Boschs bortgång med att tex alla TV-apparater i huset skulle ha gått sönder så fattade han galoppen direkt och sa:
- Vi åker - nu direkt! (Jag har en väldigt snäll och klok man.)

Sagt och gjort! Det blev en tur till Media Markt i Nacka Forum och där inhandlades en ny maskin. En röd fin - Bosch så klart. (Man skulle kunna säga att detta är en lite kvinnligare variant.) Otroligt snygg.
Sen var jag förstås tvungen att köra en provdeg morgonen efter för att se om Fru Bosch kunde hantera en deg med samma skicklighet som Herr Bosch gjort - och det kunde hon. Jag är helt säker på att vi kommer att trivas bra ihop. Och Herr Borsch har tillfälligt fått flytta ner i matkällaren tills jag kan förmå mig att slänga honom på en soptipp. Men det kommer. Jag behöver bara lite tid att summera våra år ihop innan det är dags för ett sista farväl.

Ja, ja, det viktiga är att jag har en ny trotjänare och vi kommer förhoppnigsvis att få minst 20 härliga år tillsammans.

Min nyinflyttade kompis - välkommen!

Fruktbitar med mandel

Det här är smarriga kakor, som müslibitar skulle man kunna beskriva dem. Enkla att göra gör ju inte det hela sämre.

Recept till 14 stycken

drygt 3 dl havregryn
2 dl råsocker
1 1/4 dl russin
1 1/2 dl hackad mandel
115 gr smält margarin (tips använd fettsnålt solrosmargarin)
solros- eller majsolja att smörja formen med

Sätt ugnen på 190 grader.

Pensla en 28 x 18 cm stor form med olja.

Blanda havregryn, socker, russin, mandel och margarin och rör om väl.
Skeda över smeten i formen och tryck till den med baksidan på en sked.

Grädda den gyllengul i ugnen i 15-20 minuter.

Rista 14 rektanglar i kakan med en vass kniv. Låt den ligga kvar i formen och svalna i ca 10 minuter och tag sedan upp dem försiktigt och låt dem svalna helt på ett galler.

Chocolate Chip Cookies

Jajemen, då var det dags för några hederliga Chocolate Chip Cookies. Behöver väl knappast presenteras mer än så...

Recept

200 gr smör
3 dl socker
3 ägg
5 tsk vaniljsocker
4 dl havregryn
1 tsk bikarbonat
300 gr grovt hackad mörk choklad

Sätt ugnn på 200 grader.

Hacka chokladen grovt. Lägg i en skål och ställ till sidan.
Smält smöret och rör sen med sockret poröst.
Rör ner äggen, ett i taget.
Blanda ner resten i smeten och blanda väl.
Klicka ut glest på plåt med bakplåtspapper.
Grädda i 12-14 minuter.
Låt svalna - sen är det bara att hugga in!

Vita Chokladbrownies

Dessa ljusa Brownies är så himmelskt goda att jag knappt finner ord. Jag bakade dem första gången på alla hjärtans dag och serverade dem då med en klick grädde och dekorerade med ett gelehjärta. Det föll i god jord kan man säga. Men dem går alldeles utmärkt att äta bara som de är också.

Recept

115 gr smör + lite extra att smörja formen med

225 gr vit choklad

1 3/4 dl valnötter

2 ägg

2 1/2 dl farinsocker

2 1/2 dl vetemjöl

Sätt ugnen på 180 grader och smörj en form som är i storleksordningen 18 cm, kvadratisk.

Grovhacka 175 gr av chokladen och valnötterna. Lägg resten av chokladen tillsammans med smöret i ett vattenbad och smält dem tillsammans över sjudande vatten. Rör smör och choklad när det smält och ställ åt sidan att svalna lite.

Vispa ägg och socker poröst och rör sedan ner den avsvalnade smör- och chokladblandningen och blanda väl. Vänd ner mjöl och de hacakde nötterna och chokladen. Stjälp upp smeten i den smorda formen och fördela ut den över hela formen och jämna till ytan.

Sätt in i ugnen och grädda kakan i ca 30 minuter. Den ska precis bli stel på ytan men ska fortfarande vara lite mjuk i mitten. Låt den svalna i formen och skär den sedan i bitar före servering. Det blir ca 9 normalstora Brownies.

Chokladbollar

Jag har en rolig historia från min syster. Hon var någonstans i Sverige på ett kafé där de uppenbarligen hade givit upp tävlingen om vem som hade rätt i fråga om namn. Ni som har några år på nacken, likt jag själv, vet att chokladbollar haft ett helt annat namn tidigare som inte var helt rumsrent. Och när man kom på detta så dök det upp nya namn, bla chokladbollar. Men på det här kaféet hade de sannolikt tröttnat på att inte veta vad man skulle kalla dessa godbitar så på fatet där chokladbollarna låg stod det:

Kalla-det-vad-du-vill-bollar - 10 kr

Min man är helt galen i såna stora fina chokladbollar som de serverar på kaféer och de recept jag tidigare haft har inte smakat som dem. Nu har jag provat mig fram tills jag hittat ett som jag tycker är riktigt bra.

Så låt er väl smaka. :-)


Recept:
150 gr rumsvarmt smör
2 dl socker
3,5 dl havregryn
1 dl kokos
1,5 msk vanlijsocker
4,5 msk kakao
2-3 msk bryggt starkt kaffe

Garnering:
Pärlsocker eller kokos

Blanda alla ingredienser tillsammans till en jämn smet. Var noga så att du inte har smörklumpar kvar. Rulla till den storlek på bollar du vill ha och rulla dem i pärlsocker eller kokos.

En liten prinsessa på besök som bakar Makalösa kakor

Igår hade jag besök av min äldsta dotter och hennes kompis lilla flicka - Tilde. Då stannar världen. Vad är det med barn som gör detta med oss vuxna som vi går allehanda dyra kurser och självutvecklingsprogram för at lära oss - att vara "här och nu" och att allt annat kan vänta. Det är rent magiskt. Denna lilla treåriga prinsessa tar hela vår familj med storm. Och visst förstår hon att hon är välkommen men hon har ingen aning om vilken effekt hon har på oss allihop och drar ju därmed heller inga fördelar av det. Det är så väldigt äkta. Det finns inget konstigt, inga krusiduller eller nåt som är omöjligt för då är det ju bara att koppla på fantasin och hitta på lite och vips - så var det löst! Hon lekte med Rebecca och Rebecca är så snäll och frågar hela tiden hur man ska göra i leken i och Tilde svarar och styr och ställer på ett härligt sätt, bestämt och säkert utan att vara tjatig eller dum. Hon är så otroligt rolig att ha att göra med. Precis lagom. Mamma Helene har gjort ett fantastiskt bra jobb måste jag säga - också en duktig tjej.

Och så höll jag förstås på att baka när Tilde och Rebecca kom. Och ni vet hur man gör när man bakar. Man ser till att man får plats med så mycket som möjligt på plåten. Radar upp kakor och bullar i raka rader, osv, osv. Hur som helst så frågade jag Tilde om hon också ville baka nåt? Om vi skulle baka kakor? Och det ville hon gärna. Så jag knådade ihop en deg och så ställde hon sig på en stol vid spisen där jag ställt ut plåtarna och så tog hon degbit efter degbit, rullade dem så gott det gick och sen la hon dem nånstans på plåten - ev halvt ovanpå någon annan - och sen tryckte hon till. De låg huller om buller på plåtarna när hon var klar och sneda och vinda var de men det var de finaste kakor jag sett på mycket länge. Och det blev de även när de var gräddade. Sören blev alldeles särskilt förtjust i dem och jag förstår honom - De heter Makalösa och de bakades av en alldeles makalös liten flicka.

Så vad lär man sig av detta? Massor! Och jag ska verkligen tänka på allt klokt Tilde lärde mig på nytt igår. Tack för det Tilde och tack Helene för att vi fick låna henne en stund. Det är sån lyx att ha henne i vår närhet - önskar jag kunde träffa henne oftare. Och Helene också.

Och här kommer receptet på Tildes fina kakor:

Makalösa


2,5 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver
100 gr smör (går bra med margarin också)
1/2 dl sultanrussin (går bra med vanlig också)

Gör så här:

1. Se till att få ett litet sött barn på besök, då kommer baket gå mycket bättre.

2. Sätt ugnen på 175 grader

3. Blanda samman mjöl, strösocker, bakpulver och knåda snabbt ihop det med smöret till en deg. Antingen gör du deg för hand eller i en matberedare.

4. Rulla små bollar och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Tryck till dem lite.

5. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter.

Valnötsbröd med linfrö

Idag har jag fått ta lite av det jag har hemma eftersom klockan var halv sju och söndag morgon när jag ville börja baka. Men ibland kan det ju vara just det som är det bästa - Nöden lär ju vara uppfinningarnas moder. Som jag sagt tidigare är ju inte att följa recept min starkaste sida. Jag lär från recept men sen använder jag mig av sunt förnuft och tidigare kunskaper. Så fick det bli även denna morgon. Och det bästa knepet för mig är då at utgå från mitt grundrecept - Mitt allra första surdegsbröd. Det receptet är verkligen en bra grund att ha för att kunna lägga och dra ifrån.

Här kommer då ett nyvunnet recept på ett jättegott valnötsbröd med linfrö. Och det jag älskar med valnötsbröd är den vackra färgen degen och brödet får, den går nästan åt lite purpur.

Recept:
4 gr torrjäst
775 gr vatten (varmare än fingervarmt)
650 gr ekologiskt vetemjöl
550 gr ekologiskt dinkelmjöl
1,5 dl hackade valnötter
1,5 dl linfrön
(Om jag hade haft lite torkad frukt hemma hade jag slängt i det också)

Kör först dessa ingredienser tillsammans i matberedearen i 3-5 minuter på medelhög hastighet.

Tillsätt 300 gr surdegsstart av råg

Kör ytterligare 10 minuter men öka nu hastigheten på matberedaren.

Tillsätt 30 gr salt och fortsätt att köra degen i ytterligare 3 minuter.

Ja det var allt. Ta upp degen och lägg den i en stor bunke som du hällt olja i botten på. (Jag brukar använda olivolja.) Nu ska degen jäsa men under den först immen ska du vika degen som ett kuvert var tjugonde minut.

Först viker du höger sida mot mitten och sen vänster mot mitten. Därefter uppifrån mot mitten och sist nedifrån och mot mitten. (Jag gör den i min stor jäsbunke, funkar alldeles utmärkt).

Efter du vikt degen vid tre tillfällen låter du den jäsa ytterligare 1 timme i bunken.

Därefter häller du ut den på mjölat bakbord och nu ska du dela degen i tre delar och nu kommer det viktiga - försök att knåda degen så lite som möjligt och du vill ha ett blåsigt och härligt bröd.

Tvinga/vik istället kanterna in under brödet från alla hål så att de möts på mitten, gör detta flera gånger då får du ett hållfast bröd som inte lika lått säckar ihop när du ska flytta det till plåten osv.

Lägg bröden att jäsa över natten i jäskorgar eller på bakplåtspapper med handdukar under pappret som stöd runt brödet så att det jäser uppåt och inte flyter ut.

Chokladsockerkaka

En riktigt saftig och hög sockerkaka som jag provbakade igår. Och den är nästan ännu finare idag. Jag har en dotter som är mjölkallergiker och vill därför prova lite recept utan mjölk så det här var ett bra recept även ur den synvinkeln. Lite extra kraftig smak eftersom det är kaffe i den också - och den passar även oss som normalt inte gillar kaffe.

Recept:

1,5 dl vatten

3 msk kaffe

100 gr margarin (går att ta smör också såklart)

2 ägg

1 msk vaniljsocker

3 msk kakao

3 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

Häll upp vatten och kaffe i en kastrull och lägg i margarinet. Smält margarinet tillsammans med vattnet och kaffet. Låt svalna något.

Vispa socker och ägg pösigt.

Blanda i alla torra ingredienser och blanda. Tillsätt smör- vattnen och kaffeblandningen och vispa ihop till en smet. Den kommer att vara tunnare än sockerkakssmet brukar vara.

Häll smetet i en smord form och istället för ströbröd använder jag kokos till formen.

Grädda längst ner i ugnen i 50 minuter i 175 grader.

Låt kakan stå en stund när du tagit ut den innan du vänder den upp och ned på ett fat.